Lek och bus - en mångmiljonaffär
Att tillfredsställa barnens lekbehov är en marknad som håller på att explodera. Allt fler och allt större inomhusnöjesparker för barn sprider sig snabbt runt om i Sverige.
I en klass för sig står Lek- och buslandet där ägaren Mikael Andréasson hoppas ha en kedja på tio gigantiska lekland inom tre år.
"Vi har alltid folk här. På helgerna är det full fart förstås, och i veckorna träffas lattemammorna här med sina minstingar."
Det säger Sofia Kindblad som är platschef på Andys lekland i Sickla utanför Stockholm när hon visar runt i de ljusa nybyggda lokalerna.
På bara ett par år har Sverige fått flera kommersiella lekland inomhus. Färgglada stora rutschkanor, klätterställningar, studsmattor, bollhav och bollkanoner ska locka in barn upp till tolvårsåldern.
För runt 100 kronor kan de leka i tre timmar under uppsikt av föräldrarna. Lekplatserna marknadsför sig som hälsocentrum, där barn motionerar och rör sig. De erbjuder också barnkalas.
De vanligaste leklanden är uppåt 1.200 kvadratmeter, men Lek- och buslandet investerar i större lekytor än så.
"Jag ska bygga en kedja utifrån ett helt nytt koncept med gigantiska ytor. Jag kallar dem inte lekplatser utan gigantiska nöjesparker inomhus för barn", säger Mikael Andréasson, som är ägare till Lek- och buslandet AB som ingår i hans helägda holdingbolag.
Han öppnade sitt första lekland i Göteborg i april 2007, en investering på 20 miljoner kronor. Det ligger i Backateaterns gamla lokaler och har en lekyta på 5.000 kvadratmeter. I februari i år fick Örebro ett lekland på 7.000 kvadratmeter. Nu står Malmö på tur.
"Där öppnar vi i juli och lekytan blir hela 8.300 kvadratmeter", säger han.
"Planen är att ha tio inomhusnöjesparker inom tre år runt hela Sverige. Problemet är att hitta lämpliga lokaler. I Stockholm letar vi efter två platser."
På Lek- och buslandet kan barn och vuxna ägna sig åt sporter som fotboll, basket, boule, inlines och innebandy. Han räknar med 200.000 besökare per anläggning och år, varav 120.000 lekande barn.
"Budgeten är på 15–20 miljoner kronor om året per lekland och vi har bra lönsamhet redan det första året i Göteborg", säger Mikael Andréasson.Han driver desstom för fjärde året utomhuslekplatsen Halmstads Äventyrsland.
"Det är ju oerhört väderkänsligt. Men med våra inomhusverksamheter blir det en perfekt kombination för koncernen." Familjen har drivit Axels Nöjesfält sedan 1928 och har mångårig erfarenhet av att erbjuda underhållning.
Även superentreprenören och huvudägaren av New Wave Torsten Jansson gillar lekland. Via bolag äger han drygt 60 procent i Barnleken Sverige AB, som driver Andys Lekland.
Förutom i Malmö och Kristianstad finns Andys sedan ett år även i glasriket Kosta och i Sickla nya köpcentrum i Nacka utanför Stockholm. Sickla med 1.600 kvadratmeter omsätter mest. "I påskmånaden mars hade Andys totalt runt 12.500 lekande barn och omsatte 2,2 miljoner kronor", säger Magnus Claesson, vd och delägare i Barnleken Sverige AB.
"Kanske når bolaget 20 miljoner kronor i omsättning innevarande räkenskapsår som slutar i april."
I Norrland har två före detta elithockeyspelare, Jonas Rönnqvist och Joakim Gunler, öppnat Leos Lekland. I Luleå öppnades ett i december 2006 och i Umeå ett år senare. Leos Lekland drivs av Lek och rörelse i Luleå AB. "Vi sa att när vi slutar med hockey ska vi hitta på något tillsammans. Lekland ligger rätt i tiden och det är något nyttigt vi gör", säger Jonas Rönnqvist.
"Den spontana leken finns inte längre, nu är det är annat som drar, som tv-spel och datorer.
Di FAKTA Inomhuslekland i Sverige:
Lek- och buslandet Göteborg, 5.000 kvm.
Örebro, 7.000 kvm.
Malmö, 8.500 kvm, öppnas i juli.
Företag: Mikael Andréasson Holding, ägare Mikael Andréasson.
Andys Lekland
Malmö, 1.600 kvm.
Kristianstad, 1.700 kvm.
Kosta, 1.440 kvm.
Sickla i Nacka, 1.600 kvm.
Företag: Barnleken Sverige AB, huvudägare Torsten Jansson, med drygt 60 procent.
Leos Lekland
Luleå, 4.000 kvm.
Umeå, 3.800 kvm.
Företag: Lek och rörelse i Luleå, ägare Jonas Rönnqvist och Joakim Gunler.
REET WAIKLA
Publicerad 2008-04-02 09:12
Läs artikeln på Dagens Industri.
